Sverige i krig

När Nordkorea nu hotar med krig kan det vara värt att pröva ett svenskt ställningstagande.

Sydkoreansk media utropar: ”Dags att sätta hårt mot hårt” (SvD).
USA tonar ner Nordkoreas kärnvapenhot (SR).

Sverige befinner sig redan sedan 2002 för första gången på 200 år i krig. Vi deltar i operationer i Afghanistan. Sådana insatser ligger normalt sett inte i linje med en folkrättslig försvarspolitik och i strid mot krigets lagar.

Ett försvar av en demokrati kan endast intervenera i annat land om det föreligger allvarliga hot mot den egna suveräniteten och risk för sådan krigföring från annat land att jordens miljö och länder hotas.

Möjligen har man när det gäller Afghanistan utgått från att talibanerna utgör sådant hot. Men kanske är det så att Sverige utsätter sig för större risk genom att delta. Det misslyckade terrorattentatet i Stockholm 2010 kan ha haft motiv i Sveriges engagemang i Afghanistan.

En annan anledning för intervention har också varit om ett lands befolkning mördas av den egna regeringen där. En sådan utveckling under Libyens inbördeskrig ansågs vara skälet till en FN-insats (Flygskyddszon) där svensk militär deltog med spaningsflyg som dock inte fick utföra vapenattack.

För att förebygga utifrån kommande militära hot krävs goda underrättelser. Därmed är FRA kanske vårt bästa skydd. Även om det är kritiserat. Men uppenbarligen utgör det mesta av kritiken mest missförstånd och rena faktafel. FRA rör signalspaning mot internationella allvarliga hot mot Sverige. Det är i lag förbjudet att spana inom Sverige mot svenska medborgare. Hur man följer allvarligt hot mot Sverige som tar sig in i landet och som förbereder skadliga attacker på det svenska samhället torde då bli en uppgift för Säpo.

Men nu handlar det om en kris på Koreahalvön. Det rör Nordkorea, ett land under en despot och en diktatur som svälter landets befolkning. Det rör ett land som hotar resten av världen. Det tycks som om USA har fått nog och planerar en intervention. Men problemet är då Kina och kanske Ryssland. Helst ser man väl ett inbördeskrig och att folket reser sig. Men återigen hur ska det gå till? USA vill knappast ha en upprepning av grisbuktsinvasionen i Cuba.
Sannolikt ser vi här bara en ilsket gläfsande diktator men naturligtvis utgör han och Nordkorea en risk.

Frågan kvarstår, hur är Sverige förberett?

Börje Peratt

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s